Lagom tills det hade lagt sig första gången och jag börjat slappna av drog det igång igen.
Vid tredje omgången försökte jag ställa mig upp och liksom trampa ut krampen. Då fick jag nått slags blodtrycksfall; började svettas, det började snurra och brusa i skallen och jag blev illamående.
Det i kombination med sendraget var inte att leka med!
Försökte få kontakt med Mattias men han överröstade mig med sina snarkningar. Vaknar han inte av sina egna snarkningar vaknar han knappast av att jag ligger där och väser......
Efter ett jädrans sjåande upp och ner med nya kramper, snurrande skalle och illamående fick jag tillslut bukt på allt.
Sen var det ju omöjligt att somna...... Så idag kommer jag nog vara en alldeles strålande "fröken" och mamma =0(
Jag tror att både kropp och knopp börjar haverera.
Igår hade jag lovat att ta pojkarna i åk 9 i hemkunskap eftersom läraren skulle på annat. Det glömde jag bort......
När jag skulle iväg på Zumban hittade jag inte mina nycklar och har fortfarande inte hittat dem.....
Börjar undra om det är någon begynnande demens på gång. Känns lite obehagligt.
Jag hoppas innerligt att någon hittat mina nycklar och tagit hand om dem. Var in på skolan igår kväll och letade men hittade dem inte......
Det löser sig nog, hoppas jag.
Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar