fredag 21 februari 2020

Sportlov.....

.....alldeles strax. Jajemän! Nu är det nedräkning. Ett hett efterlängtat sportlov är på intåg och SOM jag behöver det!
Lata dagar där jag bara kan göra det jag själv vill.
Firande av blivande fjortis och Stockholm ett par dagar med EM-kval i basket är det enda som är inbokat.


I dag ska jag försöka mig på ett lite längre pass trots att det är fredag. Brukar göra dem lördag eller söndag men idag ska det blir 6 grader och sol och jag slutar tidigt. Då måste jag passa på.
Förra helgens miltur var vidrig med blåst och regn rätt i trynet.

Jag har tänkt ge mig på en ny runda som jag inte riktigt vet längden på. Mattias säger 1,2 mil. Jag tror att den är längre. Det känns som att sträckan är svinlång.
Vi får se hur det känns på eftermiddagen..... Det bästa vore kanske att testa sträckan med bil först. Annars kanske jag står där halvväg och är helt slut. 🙈

Men nu ska jag njuta "in i mål". Fredagar är sköna dagar med trevliga ämnen och halvklass på en lektion. Det känns lite som fredagsmys även på jobbet. Och idag känns det extra underbart eftersom lovet kommer.


tisdag 4 februari 2020

Överraskande löptur

I söndags ägnade vi morgon, förmiddag och eftermiddag åt att åka till Täby och heja på Molly och hennes basketlag. Det blev 2 förluster och en oavgjord. Men tjejerna hängde inte läpp för det.


När vi kom hem var det då dags för veckans milpass.
Jag var såååå otaggad och dessutom skulle jag ha med mig den där oresonliga hunden. Så det var bara skogsvägar jag kunde springa på. Den hunden i koppel när man ska springa är helt omöjligt.

Well, well. Det bar iväg längs med en ny sträcka och det var riktigt behagligt. Och det fortsatta att vara behagligt. Till och med så behagligt så jag kände att jag kunde öka på lite på slutet. Så den sista kilometern var den absolut snabbaste på hela sträckan.

Det var en väldigt ovan känsla att känna att benen och flåset faktiskt orkade mer.
Kände mig så sjukt nöjd när jag kom hem.

Nu ska jag försöka njuta av att det där passet kändes bra. Men jag börjar redan bäva för nästa miltur, för nu vill jag ju att den ska gå lika lätt.

Det är bara att inse att det går upp och det går ner när det gäller formen.
Flåset är det väl egentligen ingen skillnad på och musklerna är samma som jag haft hela tiden.  Det är väl skallen som är den som ställer till det. Så nu intalar jag mig att det ska gå lätt nästa gång, då kanske det gör det. 😊

Ha´re gött!

måndag 3 februari 2020

Att ha hund.....

Vi är hundvakt. Alldeles för länge. Men nu är det "bara" en vecka kvar.
Det hade ju varit trevligt om inte den ena av dem var HELT galen. Inte elak på något vis utan bara sjukligt vild. Det går inte att ta en trevlig promenad med henne i koppel. Hon drar och sliter i kopplet nått så infernaliskt så armarna blir 2 meter långa.
Skäller så fort någon kommer in genom dörren.
Hoppar den som kommer in.
Springer runt benen på oss så fort vi rör oss.
Är vi still är hon still. Men inte annars.
Är uppe och traskar på nätterna och jag blir TOKIG på ljudet av klor på golvet.


Den lilla filuren, hon är däremot en riktig sköning som mest bara myser omkring och är gosig i soffan. Eller sängen.
Man får draaaa henne ur sängen på mornarna så man får ut henne på morgonkissning.

Amanda har konstaterat att hon inte längre vill ha hund......