Under min senaste resa så måste jag säga att alla som jag känner ha hjälpt mig. Även de som jag bara känner flyktigt.
Det som har hjälpt mig är deras hejarop. Många har kommit med snälla kommentarer och det sporrar mig jättemycket. Det gör att jag får upp ögonen för att det verkligen har hänt något med kroppen.
Den som hjälpt mig allra mest är ändå Mattias som släppt iväg mig på alla mina motionspass =) Han skulle kunna muttra och bli sur när jag ska ut och springa, gå, dansa Zumba eller vad det nu är men han har nog aldrig gnällt en enda gång. Det finns det ju egentligen andledning till heller men det är ju kvällarna som går åt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar