Måndag

Nu är ordningen återställd. Idag är alla barn friska.

Molly var hemma hela förra veckan, Amanda måndag-onsdag.

Nu hoppas jag vi klarar oss ett tag.

Skön helg som gått alldeles för fort, som vanligt.

Vi har varit på två kalas, damerna har lekt med kompisar och varit på bio med Cecilia. Längdskidorna har luftats, jag har sytt gardiner och gjort en tur till Uppsala....

Man hinner en hel del.

Det är tur att det är variation på helgerna för vardagar är så himla inrutade just nu känns det som. Måndag fotboll, tisdag gympa (fast nu har skidserien börjat så då hakar vi på den några gånger), onsdag Zumba. Sen är det torsdag och då är det galet skönt att komma hem och veta att det inte är någon kvällsaktivitet.

Jag har huvudbry och gnagande tankar som jag inte blir klok på.

Det har framkommit att ett barn i vår bekantskapskrets inte behandlas så väl av några andra barn. Sånt där gör mig så förtvivlad. Det gör så ont i hjärtat.

Självklart kommer tankarna där jag funderar kring ifall det skulle kännas om det var Amanda eller Molly som var utsatta.,,, Jag kan inte släppa det. 

De har kompisar som de leker med men det känns som att jag hela tiden analyserar mina egna barns uppträdande i leken. Hela tiden är jag orolig för att de ska göra underliga saker som gör att kompisarna inte längre står ut med dem.....

Helt sjukt! Jag vet! 

Och då kan jag tala om att det är som en förbannelse att jobba på samma skola där man har sitt barn.... Då blir det ett evighetsgöra.
Varenda rast har jag Amanda under uppsikt......

Skulle antagligen behöva psykologhjälp för att handskas med min oro för att det ska hända barnen något.

Igår var de på bio med Cecilia. Jag var livrädd för bilresan in. Blev glad när C skickade ett sms och talade om att bion började en timme senare än de trodde. Då visste jag att de var framme och kunder släppa den bilturen.
Kalkylerade att de skulle vara hemma halv 7. Men de kom inte.....
Trampade omkring här hemma och tillslut började jag kika på nätet om det hade hänt några olyckor i länet. Men det hade det inte.
Tillslut kom de hem. De hade varit på Mc Donalds och ätit......
Glad mamma och glada barn som haft en underbar eftermiddag med Cecilia!

Men det är ett jäkla aber att behöva tänka, fundera och oroa sig över något HELA tiden. Och värre kommer det säkert bli med åren......

Hoppas ni inte lider av samma symptom som jag......

Kram på er!