onsdag 11 februari 2015

Tristess

Januari och februari är de absolut värsta månaderna och det är samma visa varje år. Blir galet uttråkade under dessa månader. Man gör ju ingenting!
Vi gör visserligen saker hela tiden men det känns som att så fort man kommer hem så slår man omkull sig på soffan.
Jobb, hem och laga mat, lämna/hämta på aktiviteter, hem, slänga ungar i dusch, läsa en bok för barnen, natt dem, titta på TV...... Vissa kvällar är det även jobb.
Helgerna är lite ljuvligare.
Den här helgen fick jag en lördag för mig själv eftersom Mattias var på rally och både Amanda och Molly åkte hem till Amandas övernattande kompis. Men även då blev jag tids nog uttråkade och kände mig ensam.
Söndagen tillbringades utomhus i ljuvlig sol. Vi började med en skotertur till Färnbo med skidspåraren på släp.
Sen hem och hämtade barn och korv, skidade till vindskyddet och grillade. Efter det fortsatte jag på skidor mot Färnbo. En riktigt fin tur måste jag säga.

I går märkte jag dock att ljuset har börja komma tillbaka lite. Lite ljusare på morgonen, lite ljusare på kvällen. Det finns hopp om livet! ;0)

För tillfället har vi INGENTING inbokat. Ev en Stockholmstripp i mars men inget bestämt. Påsken spenderas nog i fjällen men dit är det galet långt!
Snart sportlov men om det här vädret fortsätter så blir det ju ingen snö kvar!

På söndag ska vi iallafall få gå till kyrkan! Jippi!!!!!!
Inte min högsta önskan men Molly är inbjuden eftersom alla blivande 6-åringar ska få Barnens bibel. Hon vill verkligen gå.
-Jag ska nog börja tro på gud, säger hon. :0)
Får väl ta och följa med jäntan till kyrkan.......

Just nu längtar jag faktiskt lite efter sånt här....... 

Nej fy farao vilket trist inlägg!

I kväll är det lite upplyftande Zumba. De piggar upp i vintermörkret.
I måndags hade jag ett pass med mina kära kollegor. Det var så otroligt roligt. De var kanonduktiga och även de som glömt kläder kämpade på en hel timme. Imponerande!

Nu ska jag masa mig iväg till badrummet och göra mig klar. Man är ju inte direkt solbränd och vacker nu för tiden. En blåvitt glåmigt ansikte är vad som möter mig varje morgon.....

Nej nu får det vara nog med gnäll! Det blir sol idag ser det ut som. Man får glädjas åt det helt enkelt.

Kram!



Inga kommentarer: