Just nu känns det precis som det står i rubriken.
Sedan december har hela mitt liv kretsat kring Bodypump. Licensfilmen har funnits med i mina tankar HELA tiden. Jag har varit väl medveten om att den måste göras, allt måste vara perfekt och frågan jag ställt mig hela tiden är om jag kan passet perfekt.
2 maj har varit sista datum för att skicka in filmen. Tänkte vänta in i det sista men för att inte bli psykiskt skadad så gjorde jag filmen i helgen.
Den blev absolut inte perfekt. Frågan är om det ens går?
Var i kontakt med LesMills och fick beskedet att de ser till helheten och gör man några missar så är det ok.
Det känns galet skönt att den nu är inskickad och ett tungt, tungt ok är borta från mina axlar. I alla fall tillfälligt.
Veckan har varit hemsk träningsmässigt:
måndag Bodypump,
onsdag Bodypump+Zumba,
fredag Bodypump,
söndag Bodypump+Zumba.
Det är bra med träning men med dubbelpass två dagar kan det lätt kännas som att det blir för mycket.
När jag skulle invänta Molly på hennes fotbollsträning i går höll jag på att somna på läktaren. Jag var HELT slut. Somnade ovaggad halv 10 i går kväll, före barnen till och med.
Nu ska jag leva på den här känslan några dagar, tills beskedet om jag är godkänd eller inte kommer.... Blir jag inte godkänd kommer jag garanterat bryta ihop.
Jag gissar att jag kommer kolla min mail 50 gånger om dagen.
Den här veckan ska jag välja motionsform helt själv! Zumban är stående men sen blir det nog bara sköna promenader i vårluften.
Ska försöka fokusera på det roliga jag har framför mig nu: påsklov i fjällen och Cypernresa. Däremellan ska jag försöka njuta mer av vardagen - att det faktiskt börjat bli vår, att vi är friska, att barnen har hittat aktiviteter som de gillar och följa med dem.
Jag ska inte längre lägga fokus på varför jag inte tappar mina sista förbaskade kilon. Jag är frisk och mina nära och kära är det. Det borde vara sånt som ska vara fokusområde i stället.
Däremot är jag mycket nyfiken på vad som gör att kilona inte vill lossna. Träning och bra kost borde ju göra så att de försvinner.......
Stress däremot brukar vara en bromskloss...... Vi får se om det händer något. Men som sagt, jag tänker inte hänga läpp om de stannar.
Nu har jag precis ätit upp min lunch. 13:30 fick jag i mig den.
Gick ju sisådär med att få ihop en stressfri dag........
Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar