Jag är så arg på familjen Wahlgren, den där sablans kändisfamiljen!!!!
Läser Pernillas blogg.
Föräldrarna har hus i Spanien och nu är hon där. Och då börjar ju jag längta utomlands!!!!!
Självklart har de strålande strandliggarväder.
Fy farao! Jag vill också!
Jag vill inte trampa omkring här i en årstid som är totalt oberäknelig. Vinter ena dagen, vår den andra.
Jobb, jobb, jobb, jobb, jobb....... HELA TIDEN!
Jag vill vara pensionär och äga min egen tid.
Igår sms:ade jag med min gamla parhäst Eva. Hon stickade, vävde mattor, tog hand om barnbarnen och bara njöt av livet..... Guuuuud så behagligt! Det låter som ett liv för mig.
Nu kan jag ju varken sticka, väva mattor eller har några barnbarn men det där att få välja vad man själv vill göra......
Just nu tycker jag att jag jobbar hela tiden.
Hjärnan släpper aldrig jobbet, inte ens när jag är hemma. Mina 10,5 förtroendetimmar/v räcker inte långt. Men jag tror och hoppas att det är tillfälligt. Snart ska nog saker och ting lugna sig och jag kommer ut på andra sidan....
En resa skulle dock sitta fint. Om inte nu så i alla fall längre fram......
Fast jag hade nästan bestämt att det skulle bli ett "utlandsfritt" år. Känns lite som att skämma bort ungarna när vi åker varje år.....
Men vi får se...... Kanske ska slå till på en brakstor husvagn istället ;0)
Hur som havet så har familjen Wahlgren ställt till det för mig och min längtan till sol och värme......
Nu ska jag packa ner täckbyxorna inför dagens rastvaktning..... Det är min vardag......
Eller kanske jag ska överraska barnen och ta en bikini i stället ;0)
Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar