Igår tog jag en skidtur igen.... Det var helt underbart.
Förra vintern ville jag gråta varje gång jag ställde mig på skidorna. Jag vingla och flåsa och ville bara åka hem när jag väl kommit iväg.
I år vinglar jag oxå men inte lika mycket och det känns bara skönt att åka.
Söndagens tur var en provtur för att se OM jag kunde åka. Och det kunde jag, så igår tänkte jag att jag verkligen skulle ÅKA, dvs ta i och blir trött. Och jag fixade det. I år hann jag åka tre varv i spåret på samma tid som det förra året tog att åka ett varv. Det talar på något vis om att kroppen är lite starkare i år. Känns jättebra!
Men idag kom själva efterskalvet. I morse när jag klev upp trodde jag att jag höll på att få en hjärtinfarkt. Det gjorde så ont över bröstet ( eller brösten kanske man ska skriva =-) fast det är ju liksom ovanför brösten i musklerna) Hur som haver så insåg jag sen att det var träningsvärken som slagit till. Så jag får väl ta och leva med den här "hjärtinfarkten" ett tag =)
I kväll är det Zumba. Som jag längtar! Det är så förbenat kul. Efter det ska jag åka och titta på en crosstrainer som en bekant ska sälja.
Mattias har varit väldigt emot att jag vill köpa en sån, det blir så mycket grejer i vardagsrummet eftersom vi har en motionscykel oxå. Men igår frågade han om han skulle bidra ekonomiskt till den så då var det helt plötsligt en annan tuta =-)
Jag tror att det är jäkla bra träning att träna på en crosstrainer. Men vi får väl se. Det kan ju hända att den bara blir stående oxå.....
I morgon ska Molly till HC och få en vaccinationsspruta. Lilla pluttis! Jag tycker så synd om henne när de ska sticka sprutan i henne. Men det brukar vara snabbt övergående men det gör så ont i mammahjärtat.
Nu är det slut på min lilla rast. Kaffet är urdrucket och HK-lektion ska planeras. På eftermiddan ska jag och min kollega Eva planera den stora uppgiften som ska göras i kursen. Den är stor.... och tiden är knapp. Fattar inte hur jag/vi ska hinna och orka.
Kramen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar