Sista viderkalla passet?????

 

I morse kom jag ut på ett pass redan 05:30

Jag ska köra basketspelare till och från Sandviken i kväll så det kommer inte hinnas med.

14 kalla grader var det men på nått underligt vis så går det ganska bra ändå om man bylsar på sig ett extra lager kläder.

Det ser ut som att kylan kommer vända lite nu så det kanske blir liiiite behagligare temperaturer.

I morse var det ett lager nysnö på vägarna så det blev lite pulsigt och då går det inte särskilt snabbt. Det gör det i och för sig inte annars heller.

I måndags "firade" jag 100 dagar med löpning varje dag. 

Förra veckan trodde jag på riktigt att jag inte skulle komma så långt. 

Det var verkligen tungt.

Tanken har vänt lite grann mot det positiva men jag är såååå trött på att springa efter samma vägar dag ut och dag in. 

Jag vill för löpningens skull få bort snön så jag får lite mer vägar och stigar att springa på.

Men samtidigt vill jag ha kvar snön, för nu är det verkligen vinter på riktigt.

Vi tog en skidtur med Molly i helgen och det var verkligen magiskt!

Så härligt väder och alldeles kritvitt.

Både Amanda och Molly är ute med kompisar i backen eller vid skridskoisen och det hör verkligen inte till vanligheten att de är ute av egen fri vilja.

Nu sätter jag 125 dagar som nästa mål.

Jag hoppas att jag håller ihop ett tag till. 😁

Men ge mig våååååår!

 

Alltså...... nu är jag less på allt! Jag vill ha vår, bara vägar, tunna kläder och värme. Sol har vi börjat se lite mer av men det är ju kallt!

Den där euforin över att få ta en springtur varje dag försvann för några dagar sen.

Pannlampa i mörkret är inte längre mysigt......

Snövita vägar känns inte längre härligt.

Broddar på skorna i pulsig snö ger ingen skjuts i löpsteget.

Detssutom är det omöjligt att få tag på mogna bananer!

Det är tametusan gröna bananer överallt!

Bananerna på bilden ser ganska mogna ut men de var mer gröna i verkligheten.

3 mataffärer på 2 dagar och i den sista butiken fick jag till slut gå lös i "Varsågod alla barn"-korgen för att få en ätbarn banan med mig hem.

Nu är det motigt!

Ska försöka pallra mig till 100 löpdagar. 94 har jag skrapat ihop nu. 

Jag gör ett försök.

Det blev en paus

 Julledighet och rivstart med jobb har gjort så jag inte skrivit ett enda inlägg.   Fast å andra sidan har det inte funnits så värst mycket att skriva om.

Årets jullov var väl typ det allra, allra mest trista jag upplevt sen jag klev ner på detta jordklot. Fi farao! Grått, brunt, trist, ingen man fick umgås med. Bara trök typ. Betade av en del serier. Det var väl typ det som hände. Eller jo, en dagstripp till Oxberg och slalom i Kungsberget var väl det mest vidlyftiga vi fick till.

Julafton spenderades dock med liiiiite släkt.

En eftermiddagsglögg  ute med Mattias föräldrar och syskon med familj.

På kvällen kom  mamma och pappa så vi åt, hade julklappsutdelning och spelade julklappsspel med dem.

På juldagen kom Mattias syster med familj hit.

Nyår då. Ja, på dagen hade vi vår traditionella nyårsgrillning med det vanliga gänget.

 

På kvällen hade vi i familjen middag hemma. Det var INTE populärt hos barnen kan jag lova. Det har ju alltid varit folk och fest på nyår!                                    Vi diskuterade fram och tillbaka med vänner hur vi skulle göra men till slut kände vi att det var bäst att hålla oss till restriktionerna. Meeeen ett par vänner "råkade" kom förbi efter maten så vi badade i tunnan i omgångar och firade in tolvslaget med dem.

Men det har liksom legat ett tungt ok över axlarna hela lovet känner jag. Det är nästan så det känns som att jag bara vill glömma det som var. Även om både jul och nyår var trevligt i den form vi firade så har hela pandemin gjort att allt känns grått och trist.

Löpningen då? Ja, utan den hade jag nog gått under. 

Det har liksom inte varit någon tvekan OM jag ska ut och springa. Det var ju redan bestämt. Så mina pass har jag gjort, även om de varit sega. Fast vissa dagar har jag faktiskt längtat ut......

50

I går nådde jag en milstolpe med min Runstreak. 

Min 50:e dag. 

Det känns gott i hjärtat att jag fixat 50 dagar med löpning. 

Jag skulle kunna sluta nu men ser ingen anledning till det. Det känns nästan ännu mer aktuellt att fortsätta nu.

Zumban är nedlagd.

Gymet är stängt.

Så alternativen till träning är få, då passar löpning perfekt.

Nu siktar jag på att fixa fram till julafton.

Sen får det målet bli 75 dagar.

Jag håller tummar för att att jag får vara frisk.

Tiden på 5 km blev friserd med 58 sekunder så det känns extra "gött". 

Känslan efter förra veckan då jag för första gången lyckades springa under 30 minuter var härlig men jag började fundera i banor som att det kanske var fel på klockan. Eller att det kanska bara var en tillfällighet. Det kanske inte skulle gå igen.

Men det gick ju! 

Annars börjar julen infinna sig på riktigt nu.

Granen brukar vi klä dagen före julafton men eftersom inget är som det brukar så klädde vi den redan i helgen.

Det kändes som att en gran kunde pigga upp lite. 

Och det gjorde den. Det blev så mysigt.

Marsvinen tyckte att det var mysigt att springa omkring bland paketen.

Corona medför ju vissa begränsningar i vardagen. Amanda har haft distansstudier på halvtid ett tag och förra veckan växlade de över till distans på heltid. 

Det visade sig att det har haft positiv inverkan.

I fredags när jag kom hem hade hon städat badrumslådan. 

Torkat, slängt och sorterat.

Jag blev alldeles chockad! 

Snyggt blev det!

Sen åkte Lego-lådorna fram och båda började bygga. 😂

Underbart!

Nu väntar 2 dagar jobba, sen är den efterlängtade ledigheten här!

HURRA!

 

Jag gjorde det!

 Jag nådde mitt mål! 
I går sprang jag 5 km på 29 minuter och 19 sekunder!
Jag kan knappt fatta det.
Trodde på riktigt att jag inte skulle fixa det till jul ens. 
Nu får jag öppna min julklapp på julafton! 
Ingen är gladare än jag.
Dessutom hade jag tappat några hekto till så jag är dessutom 5 kg lättare.
Det bidrar antagligen också till att det går lite snabbare. En lättare kropp är enklare att förflytta.

Jag firade mina framgångar i går med en påse choklad av olika slag!

Det var jag värd.

Idag har jag haft en hemmapysseldag och ett "myspass" på 3,5 km.

Det skulle var ett sånt där pass där jag bara skulle luffsa fram.

Men vädret var urtrist så jag ville snabbt bli av med det, så det blev ett bra tempo ändå.

Gråare än så här kan det knappast bli.

Nu stundar en ny arbetsvecka. Men snart, snart, snart är 2 veckors ledighet här! Det ska bli såååååå skönt!

Målet till jul.....

 ......är 5 km under 30 minuter.

Det måste gå!

Det borde gå!

I onsdags var jag 9 sekunder från att fixa det. Så om två veckor borde det inte vara något problem.

För att peppa mig själv har jag köpt en finfin julklapp till mig själv.

Något jag sneglat på länge men tyckt att det kanske varit onödigt.

En ny smartwatch....

Det är jag banne mig värd i dessa deppiga tider.

Om jag klarar 5 km under 30 minuter får jag öppna julklappen på julafton. 🏃

Klarar jag det inte skickar jag tillbaka den.

Eller.......kanske behåller den tills jag klarar målet. 

Det kan ju vara på juldagen.

Eller nyårsafton.

Eller i maj. 😁

Så här är statusen

Jaha, var ska jag börja vid denna omstart????

Sen sist så har Covid19 tagit över hela världen och påverkar vardagen nått så infernaliskt. 

Jag saknar friheten att få träffa vem jag vill, när jag vill och hur jag vill.

Fördelen är att jag lätt fått till träningen den här hösten/vintern (som inte finns). Det finns liksom inget annat inbokat i kalendern. Vi gick från att ha i princip varenda helg uppbokad på roligheter till att tömma den helt.

Jag startarde upp en ny Runstreak 1:a november.

Det har varit alldeles underbart att komma iväg på de turerna. Nån slags rutin i vardagen. 

20 minuter/dag 4-5 dagar i veckan, minst 5 km 2-3 dagar i veckan.

Det har känts lagom.

I dag gjorde jag dag 40.

Klockan 05:05 ringde klockan..... 

Tröttsamt men det gick bra när jag väl fått på mig kläderna.

Ibland är det fasssligt mörkt men har jag bestämt mig så har jag. 

Nu är det bara sjukdom som kan stoppa mig.

Närmsta målet är att springa ända fram till julafton. 

I september gjorde jag några ändringar i kosten. 

Jag har lagt till lite grovt knäckebröd, mer protein, mer frukt, mindre fett och en dag i veckan då jag får äta lite friare.

Det har gjort mig snabbare på löprundorna och 4,5 kilo lättare.

Jag var livrädd att släppa LCHF-kosten men det har gjort mig gott. 

Det blev lätt att jag överåt av allt det där feta och det som var tillåtet så min mage blev till slut inte så glad. Kroppen samlade massor av vätska så fort jag gjorde ett snedsprång och det tog typ 2 veckor att bli av med det. Det var verkligen inte kul så jag kände att jag behövde göra nån förändring. Kanske inte för viktens skull, utanför att magen var som den var.

Nu har det här fungerat fantastiskt bra, trots att jag äter mer stärkelser. Det är inga stora mängder stärkelser så det är väl därför som det funkar.

Annars är livet mycket jobb och julmys just nu. Men jag gissar att det inte är någon större skillnad än för någon annan......

Den här killen gillar i alla fall att Coronan finns 

så att vi tillbringar mycket tid där hemma. 😍